"Stay true to yourself and never sacrifice who you are for anyone."

Heey!
Jag vet att det inte är måndag, men det var ett tag sen! Så jag lägger upp detta nu!

Har intervjuat min danslärare och kompis Alvaro, han är en stor inspiration och jag kan inte sluta le när jag är med denna sköna snubbe! Så här är lite frågor om Alvaro så att ni ska få lära känna honom lite mer.

 

-Du är en otrolig dansare och koreograf! Är du uppväxt med dans i familjen? Om inte, finns det något i din släkt?
Uppväxt sedan jag föddes, då va de dock salsa, merengue och cumbia musik, mycket latino grejer.
Sen så började jag lyssna på hiphop, dubstep och house så då upptäckte jag att man kunde dansa till annan musik också :D!

-När insåg du att du verkligen ville satsa på dansen?
När jag gjorde allt som inte hade med dans att göra för att i slutändan så gled jag endå in på dansen igen på ett eller ett annat sätt. Då kändes det som "okej jag kankse ska satsa på dansen."

-Vart ser du dig i framtiden? Fortsätter du med dansen eller finns det andra planer?
Jag vill jobba med olika artister både dansmässigt och musikmässigt och jobba med olika skivbolag & företag inom underhållning. Sedan starta något eget inom dans & musik. Jag har lite planer men inget jag kan avslöja just nu :).

-Jag vet att du håller på med musik och producerar, vad vill du skapa inom musiken?
Ett namn för det första, sedan vill jag vara en inspiration till alla lyssnare, uppmuntra dem att skapa egna saker samtidigt som att jag vill leverera så mycket energi som möjligt på dansgolvet. Visst kan jag också göra lugna låtar men jag vill också ge folk den där "kicken" som behövs för att bryta sig ur sina mönster och tänka utanför lådan.

-Om du fick EN önskning, vad skulle du då önska?
Hmm..bara EN önskning... få se nu...att mina önskingar aldrig tog slut!

Ni hittar hans Myspace här:
Yuniko



Denna bild har även jag hjälpt till och fixat lite, han ville ha hjälp med texten så jag fixade den till honom :)
Han vart nöjd så då är jag nöjd!

pz out!

Det är fredag, och det är varmt ute, jätte varmt. Det är även skolavslutning. Jag och resten av alla andra 95:or går nu idag ut nian. Tonåringar står och kramas i korridorerna och gråter.
Själv står jag ute på skolgården och inte alls ledsen.
"Skönt" tänker jag. "Äntligen ska man få slippa den här skiten." Det ända jag kommer sakna är det roliga jag hade med min närmaste kompis som har stått ut med mig i alla år. Eller de stunder jag spenderat med min syster och haft kul. Men nu är det slut på högstadiet och betygen ska delas ut och blommor ska ges.
Men precis när vi ska in för att kolla på årets tråkigaste skolavslutningkonsert, får jag ett sms.
Det är Alvaro, min förra danslärare. 
Han frågar vad jag har för planer idag och ifall jag har lust att hjälpa honom. Nyfiken och intresserad skriver jag fort ett sms tillbaka och skickar. Han erbjuder mig då att få komma till Stan för att få fota honom och ressigören Ricard Estay som ska göra en musikvideo och vill ha lite foton under inspelningen, och frågad då Mig ifall jag har lust att fota dem. Ett stort leende pryder mitt ansikte och jag hoppar av glädje! Självklart skickar jag tillbaka att jag är intresserad och då bestämmer vi att vi ska ses kl.15.00 utanför Åhlens City.

15.00
Jag och Nazgol (assisten och världsbäst kompis) har precis kommit fram till T-Centralen och går upp mot Sergelstorg. Vi sätter oss på trapporna och väntar på Alvaro medans vi lyssnar till den dunkande musiken som alla studenterna spelar på sina flak. Vi skrattar åt deras öl-sprutande och önskar att vi också stod med där uppe på lastbilsflaken.
Alvaro kommer vid 15 och då kramar vi om varandra och går tillsammans mot Cetralbadet, där filmningen skulle ske, och där vi även skulle träffa Ricard.



Efter att ha diskuterat priset som var alldeles för dyrt, på 260:- per person. Så går vi vidare, den här gången åker vi mot Medborgarplatsen. Där det även finns en badplats.









När vi väl kommer till simhallen så får vi höra att det är ett bra pris och vi bestämmer oss för att betala inträde. Sedan frågar dem ifall de får filma inne i simhallen och ifall man får bada med kläderna på. Men mannen i receptionen, som enligt mig var väldigt otrevlig och inte alls hjälpsam. Sedan säger han att ifall vi vill filma så får vi det göra det när badhuset har stängt, och då får vi betala 3000:- i timmen. Men eftersom vi redan hade betalat inträde så bestämmer vi oss för att gå in i alla fall. Jag och Nazgol sätter oss utanför omklädningrummet och fotar runt lite i smyg. Sedan kommer Alvaro ut och ber om ursäkt att han dragit hit oss när dem inte ens får filma. Men sedan säger han att jag skulle kunna få göra en intervju med honom och Ricard när vi ändå är där.
Så jag drog fram skissblocket och pennan. Sedan kommer Ricard ut i endast handduk och sätter sig bredvid mig och Alvaro.


Alvaro Cabezas Olivares och Ricard Estay träffades genom Alvaros storebror, som är kompis med Ricard. Ricard hade även ressigerat Alvaros förra video och var då intresserad igen. Så han kontaktade Ricard. De båda brainstormade tillsammans, Alvaro gillar att uttrycka sig i ord och Ricard utvecklar det. Det ska vara konst, säger Ricard. Och Alvaro håller med.
Ricard gick sam/sam i gymnasiet, men nu som äldre tjänar han tex på att klippa film. Han gillar att uttrycka sig i foto och film och att arbeta med Alvaro är kul. Det kör som det kommer, det har planer men ingen budget.
Alvaro som jag har haft som danslärare i skolan, gillar även förutom att dansa att skapa musik. Han producerar eget och kör bla. stilarna dumbstep, hiphop och electro.
De är båda väldigt erfarna och duktiga och jag tror att de kommer lyckas innom de det håller på med. Så glöm inte bort när dessa killar är stora, att ni såg dem här först, på min blogg! ;)

Ciao!

(killarna filmade ialla fall sen efteråt, fast de badhuset inte vet... det mår dem inte dåligt av, eller? haha.)

Nu känns det som om mina favorit idoler rullar på band här på bloggen! Ni kanske har märkt att det just nu bara har vart en bunt killar som jag intervjuat, det är bara för att jag har så många manliga idoler och när jag lyssnar på musik, då är det nästan bara killar... de har nåt speciellt. Så snart kommer lite tjejer, lovar!

Men denna måndag lyser solen extra stark, för jag har intervjuat Albin Gromer!
Han har en riktig skön stämma som jag ofta lyssnar på, då hans låt "Här Inne Hos Mig" spelas i mitt rum och i hörlurarna. Hoppas ni gillar honom lika mycket som jag, annars lär ni göra det nu!




Hur börja din musikkarriär?
Jag började först ta pianolektioner när jag var 14 eller 15. Något år senare spelade jag in låtar och sen dess har jag sakta men säkert försökt utvecklas och bli bättre och bättre. Tänker fortsätta med det!
 
Vilken är din idol inom soulvärlden?

Ni hittar hans fanpage på facebook Här!
Ni hittar hans hemsida Här! 

Nu kanske ni kommer fatta varför jag har vart så himla överlycklig de senaste dagarna, jag fick faktiskt intervjua Skånes Stolthet; Thibo Girardon aka Panda Da Panda!
Hans låt Vem e du? spelas på repeat i mina hörlurar och har nu spelas för mycket på min spotify, så jag inte kan lyssna på den mer förräns nästa månad. Men hans texter fastnar på hjärnhinnan, och jag älskart!

 


Det är säkert många som undrar vart du fått ditt artistnamn "Pada Da Panda" ifrån, så hur kom namnet till liv? 
Panda da panda ja… Först och främst så är dem sjukt fina skapelser, en symbol för naturen och bär på jing & jang. När jag var ett lidet barn så fick jag en stickad tröja med en panda på från mormor, då fanns det inget som stoppade mig från att springa runt i skånes grönska. Kanske är det lite därifrån namnet kom på tanke. Har även alltid älskat hayao miyazakis tecknade filmer, (spirited away och dem) och ett av hans verk heter Panda! go, panda! Vilket är ganska likt mitt artistnamn!

Hur började din musik karriär?
Jag har skapat musik i evigheter! Just Panda karriären om det är så du menar, började uppe i övik. Jag har studerat på musikmakarna där, och vid ett tillfälle så hade vi besök av Niclass Björlund. Då spelade jag upp Vem E Du och sedan blev både han och Pope Universal kära i låten. Panda låtar började jag göra i mitten av sommaren 2010.

Vart ser du dig själv om några år inom musiken?
Jag vill förståss fortsätta som Panda Da Panda, det känns som jag är mig själv helt och hållet med både namnet och musiken. Jag har dock ett ganska brett genre förråd då jag gör musik som jag vill lyssna på för tillfället, och jag älskar den mesta musiken, attans!

När jag ser musikvideon till Vem e du? då kan jag inte sluta le! Vad fick dig till att göra den så?
Videon till vem e du är lite underlig ja… Jag vet inte riktigt vad jag tänkte på! Har alltid älskat att göra filmer och sånt och låten behövde en video, och jag behövde få ut lite av mitt kreativa. 

Du har inte bara talang inom musiken, utan du är väldigt duktig på att teckna också. Vart får du din
inspiration? 
Min far Gilles Girardon är konstnär så papper och penna har alltid funnits till hands när jag var yngre. När jag gick i lågstadiet fick jag rita för lärarna under lektionstid för att koncentrera mig, Haha! Det ordnade mor på ett möte. Hon e king!
Jag pluggade även animerad film i eksjö ett mindre tag. Mina teckningar är lite som mina låtar. Dem berättar känslan som jag bär på…

När jag fick mailet med svaren på frågorna av Thibo, så slutade mailet såhär:

Jag älskar att röra på min kropp.

Tack för maj! 
Mvh Thibo Girardon

Killen är störtskön!

---

Gå in och Gilla killen på facebook!

Ni hittar hans Facebook sida Här!
Ni hittar hans Myspace sida Här!



Peace!

Denna måndag har jag intervjuat en 17 årig skön Göteborgare, som skriver om allt från mode, musik och hans vardag.
En av mina favorit bloggare helt klart!

  

När började du blogga? Och vad fick dig att starta en blogg?
Jag började blogga i november 2009, från en början var det ett vad jag gjorde med de aktiva bloggarna i klassen, tjejerna... Jag sa att att jag lätt kunde få högre statistik än dem (omkring 50 läsare) och det var väl ingen större match med tanke på att jag redan andra dagen hade 430 unika besökare haha.

Du har verkligen koll på stilen, vad/vem inspirerar dig?
Tack så mycket! Ja blir inspirerad av allt, svårt att sätta fingret på något exakt men jag får ju en hel del inspiration från andra bloggare, folk jag ser på stan, det som visas på de internationella Catwalken's etc.

Tycker du det är viktigt hur man klär sig, eller tar du sånt som "funkar" det som är bekvämt liksom?
Jag anser att man blir snygg om man klär sig i det man tycker är bekvämt, känner man sig bekväm utstrålar man självsäkerhet och det är det viktigaste. Men självklart ser jag det mer som en match att dra lite på gränserna och se hur långt eller extremt jag kan dra mig i klädväg och fortfarande känna att det funkar, sedan har ju även jag mina dagar då jag känner; "Fuckfuckfuck vad fult, jag har inga snygga kläder!".

Leva som en ful tjock gubbe med massa pengar eller som en fin kille med nästan inga pengar alls och dåliga kläder? Vad väljer du? ;)
Haha jag måste säga en ful, tjock gubbe med fickorna fyllda av det gröna, vem har inte drömt om att sitta och enbart se sliskig ut och blicka ut över sina enorma ägor med en halvt sönderrökt cigarr i munnen? Det är något speciellt med det där asså...

Vad stod det i ditt senaste sms och vem var det ifrån?
Mitt senaste sms, låt mig se efter. Det står; "Hur gick det för dig på fotbollen idag?" och kommer från Hanna.


Ni hittar hans blogg Här!